lördag, augusti 30, 2014

Sverige kan ta emot fler asylsökande!

Det finns en stark tendens i svensk migrationsdebatt att precis de regelverk för migrationen som Sverige genom riksdag och myndighet tillämpar just nu är de optimala. Lägger man förslag om att göra dem mer generösa får man applåder. Men lägger man förslag att göra dem något mer restriktiva genom att på några punkter närma sig övriga EU-länder, blir man utbuad.

Sara Skyttedal, ordförande för kristdemokratisk ungdom,diskuterar på DN debatt i restriktiv riktning och blir genast massivt utbuad.

Dagens Industris PM Nilsson, som försvarade mig när en sansad SvD Brännpunkt gav orimliga reaktioner, är också nu tydlig i en tweet; "Skyttedals hållning helt ok. Man kan tycka annorlunda o man kan tycka som hon. Hon är inte främlingsfientlig. Lägg ner mobbningen."

Statsministern bekräftade Migrationsverkets redovisning om att asylinvandringen på kort sikt kostar staten ett antal miljarder. Han beskrev korrekt Sverige som en humanitär stormakt och uppmanande Sveriges befolkning att öppna sina hjärtan för de som söker asyl i Sverige.

Javisst, de som lyckas ta sig till Sverige och är flyktingar ska naturligtvis beviljas asyl här. Sara Skyttedal ställer det växande antalet asylsökande mot Sveriges möjligheter att ta emot och integrera dem och efterlyser en balans. Det har tolkats som att hon vill ha ett tak för hur många Sverige kan ta emot, vilket inte är möjligt eller rimligt att göra.

Det man däremot kan och bör diskutera, enligt min uppfattning , är Sveriges regelverk på migrationsområdet, samt i förhållande till övriga EU-länder. Uppenbart är de på några punkter betydligt mer generösa, t ex vad gäller beviljande av uppehållstillstånd och medborgarskap samt reglerna för anhöriginvandring och bedömning av ensamkommande ungdomars ålder.

Tillsammans med att Sverige är ett rikt land och att många som nu flyr har släkt och vänner i Sverige gör detta att Sverige, med 2 % av EUs befolkning, förra året beviljade flest människor asyl av alla EUs länder, var femte fick asyl i Sverige.

Min uppfattning är att detta indikerar att Sveriges regler, relativt övriga EU-länders, är väl generösa och att de borde ses över och något närma sig praxis i övriga EU. Det är möjligt att jag har fel och att reglerna istället borde bli än mer generösa, vilket många andra kräver. Självfallet avgörs detta av Sveriges riksdag, och jag respekterar fullt ut ev beslut om än mer generösa regler. Det som är trist, tycker jag, är att detta knappast är möjligt att diskutera på ett sansat sätt eftersom den som för fram tankar om något mer restriktiva regler på någon eller några punkter blir massivt kritiserad.

Riksdagen har valt att sätta ramar och sedan låta Migrationsverket avgöra reglernas utformning, vilket sker oavsett hur andra länders regler är utformade. Jag menar att regeringen borde ha ett övergripande ansvar för Sveriges regelverk där man rimligen också borde väga in våra regler i förhållande till övriga EU-länders samt hur stor andel av de asylsökande till EU som söker sig till Sverige relativt till övriga EU-länder. Sverige ska heltvisst ha fortsatt generösa regelverk och ligga i EUs tät, men det är rimligt att diskutera hur långt före övriga EU-länder våra regler bör vara, enligt min mening. Och än en gång, regeringen kan lika väl komma fram till att Sveriges regler bör bli mer generösa som att de kanske kan bli något mer restriktiva på några punkter.

Jag står för en öppen och generös grundsyn i migrationspolitiken men anser enligt ovan att utifrån denna grund måste det kunna föras en öppnare dialog i sakfrågor där människor ställer frågor. Jag har mycket stor respekt för den utmaning som Sverige nu står inför när Sverige är det EU-land som i absoluta tal ger flest människor asyl av EUs länder, i ett läge med redan ansträngda mottagningsresurser, dåligt fungerande integration och betydande arbetslöshet. De allra flesta av riksdagens partier och ledamöter deklarera ändå att man i detta läge vill ytterligare underlätta för ökad migration.

 SVTs valkompass visar att en stor majoritet av Östergötlands riksdagskandidater vill ge fri vård åt papperslösa, låta flyktingar söka asyl på Sveriges ambassader, låta fler flyktingar stanna i Sverige samt att polisen inte aktivt ska avvisa asylsökande som fått avslag. Det är uppenbart att detta kommer att ytterligare öka antalet asylsökande som kommer till Sverige och får uppehållstillstånd eller blir kvar, även om man får avslag på sin ansökan om asyl.
Jag är den riksdagskandidat blande de 7 etablerade partierna på östgötabänken som skiljer ut mig, vilket jag fått kritik för. Jag är dock trygg i mina tankebanor enligt ovan och har valt att lyfta migratonsfrågorna i min personvalsannons, som en varudeklaration för väljarna.










 

onsdag, augusti 27, 2014

Begränsa tiggeriet - varför så laddat?

Jag har redovisat en varudeklaration om mig för "den kryssbenägne" inför riksdagsvalet.

I min lilla personvalsannons (se nedan)  lyfter jag fram att jag anser det viktigt att diskutera även tiggeri och migration. Jag har varit bekymrad över att det varit så svårt att i den offentliga debatten, utifrån en generös grund, kunna svara och diskutera kring en del frågor som människor ställer vid sina köksbord, och jag är övertygad att detta tyvärr har gagnat Sverigedemokraterna en del. Därför är det positivt att statsministern tar upp de kostnader, i varje fall på kortare sikt, som en stor flyktingström till Sverige medför. Det är mycket bättre än att negligera eller förneka dem. Och statsministern pläderar för att Sverige som en "humanitär stormakt" ska behålla sina mer generösa migrationsregelverk och ta dessa kostnader, all heder för den rakryggade hållningen. Jag är däremot öppen för att Sverige bör överväga att anpassa sina regler i riktning mot övriga EU-länder på några punkter.

Även det växande tiggeriet engagerar en del, och Centerpartiet har liksom andra partier en öppen inställning till denna nygamla företeelse.

Jag är lite mer obekväm, och funderar en del. Detta har resulterat i en debattartikel i Östgöta Corren, samt i en slutreplik till ett inlägg som kritiserade mig som "populist".

En viktig fråga är hur EUs fria rörlighet är tänkt att fungera, där min tro är att den gäller i tre månader för att söka jobb eller semestra, typ, givet att man kan försörja sig själv. Jag är tveksam till om den var tänkt till att man återkommande kan resa till andra länder för att "arbeta genom att tigga" samtidigt som man inte har egna resurser för uppehälle och övernattning utan bor olagligt och är beroende av tiggeri och biståndsinsatser från ideella organisationer och från kommuner i olika former. Här tänker jag vidga mina kunskaper genom att låta riksdagens utredningstjänst bedöma vad som faktiskt gäller och ge en översikt över hur andra EU-länder resonerar och agerar.

Jag har full respekt för Centerpartiets, och många andra partiers, varmhjärtade inställning till de ständiga avhysningar som polisen nu tvingas till och till att man vill ge de som tigger bostad och arbete. Ju mer Sverige ligger i framkant med sådana positiva insatser, ju fler utsatta människor i samma situation kommer rimligen att söka sig till Sverige, i ett läge när våra mottagningsresurser redan är ansträngda genom alltfler asylsökande.

Uppenbarligen uppfattas det ofta som "fel" i politiska sammanhang att resonera som jag gör ovan, genom att fundera och diskutera kring den utveckling som finns och som måste hanteras. Jag har som sagt full respekt för Centerpartiets uppfattning enligt länken ovan, men förstår inte dramatiken i att t ex jag själv resonerar i en lite mer restriktiv riktning genom att t ex vissa begränsningar införs i kommunens lokala ordningsstadga.



tisdag, augusti 26, 2014

Centerpartiets program för kraftig tillväxt i svensk livsmedelsproduktion

Svensk livsmedelsproduktion har vad gäller mjölk, nötkött och griskött backat betydligt de senaste decennierna, trots att den sker inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar och med mycket lägre antibiotikaanvändning än EUs länder i övrigt.

Samtidigt har Sverige mycket goda förutsättningar för att producera livsmedel, goda jordar och betesmarker och ett bra klimat med både sol och regn. Produktionsförmågan hos åkrar och betesmarker måste tas tillvara mycket bättre än idag genom ett brett program för kraftig tillväxt i livsmedelsproduktionen. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har visat vägen genom målet att livsmedelexporten ska fördubblas. Därtill borde naturligtvis svenska livsmedel återta betydande marknadsandelar från importmaten, som ökat till över 50 % av konsumtionen, störst andel i Europa.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf har lyft fram en offensiv livsmedelsstrategi som ett vallöfte från Centerpartiet, alldeles utmärkt. Eftersom moderaterna, som länge bromsat detta och tyvärr talat för en strategi på EU-nivå med t ex Grekland och Spanien och Bulgarien, nu bytt fot torde det finnas goda förutsättningar för detta. Det räcker dock inte bara med ordet livsmedelstrategi, den måste också ha ett bra innehåll där t ex MPs extrema och ensidiga krav på "allt eko" och nya skatter inte platsar.

Jag har länge drivit på för den satsning jag anser nödvändig för att genom samhällsåtgärder ge jordbruksnäringen förutsättningar för att förbättra sin konkurrenskraft och kunna tillväxa; en livsmedelsberedning, nya riksdagsmål, åtgärder för ökad konkurrenskraft och en bredkraftsamling med mera. (Jag har också kritiserat Naturskyddsföreningen, vars svartmålning av det svenska jordbruket tyvärr bidrar till att alltfler handlar importmat vilket ger sämre kretslopp och biologisk mångfald samt försämringar för miljö och djurskydd).

Ska det svenska jordbruket kunna vända utvecklingen och börja en kraftig tillväxt är en förutsättning, enligt min bestämda uppfattning, att alla goda krafter (näring, industri, handel, kommuner, partier, miljö- och andra organsiationer osv) deltar i en gemensam kraftsamling som formuleras i en offensiv livsmedelsstrategi. För att åstadkomma denna är en parlamentarisk kommitté eller livsmedelsberedning helt avgörande.

Centerpartiet, genom landsbygdsminister Erlandsson, sätter nu ner foten och ger vallöftet att arbeteta för att en livsmedelskommission tillsätts! Detta är ett genombrott och ett oerhört viktigt ställningstagande. Jag utgår ifrån att arbetet genom en sådan kommission kommer att resultera både i en offensiv livsmedelsstrategi och i nya nödvändiga riksdagsmål!

Landsbygdsministern och Centerpartiet förtjänar stort beröm för detta vallöfte, ett mycket viktigt genombrott!

(Här en del av de åtgärder som Centerpartiet drivit igenom i alliansen för bättre förutsättningar för jordbruket, och lite av det motstånd som ibland har funnits).

torsdag, augusti 21, 2014

Förhindra terrorträning och lagför folkrättsbrott.

Inspirerad av Edward Nordén (C)  i Svalöf skrev jag en motion september 2013 om det växande antalet svenska medborgare som rekryteras till terrororganisationer utomlands, t ex islamiska staten (IS) som med fasansfulla brott mot mäskliga rättigheter mördar, våldtar, torterar och förslavar med mycket mera. Medeltiden i sina sämsta stunder har kommit tillbaka.

Motionen avslogs av ett enigt justitieutskott i februari 2014, med mycket tunna motiveringar, tycker jag (se punkt 19).

Efter IS pågående övergepp och fasor, och efter det att det blir allt tydligare vilken betydande roll som rekryterade fanatiker från länder i Europa spelar, och där ett betydande antal är svenska medborgare, är det motionen diskuterar och förslår nu högaktuellt.
Ledarsidor och nyhetsartiklar lyfter nu motionens förslag.

Edward Nordén och jag skrev denna debattartikel på SvD Brännpunkt. Må bollen nu rulla och regelverken snarast skärpas.
 

söndag, augusti 17, 2014

En öppnare migrationsdebatt?

Jag har länge försökt att diskutera de svåra men viktiga migrationsfrågorna, utifrån en generös grund men öppnare än den smala åsiktskorridoren i Sverige har medgett.

Eftersom jag verkligen menar att denna debatt är viktig lyfter jag i min personvalskampanj fram just detta, att jag vågar diskutera dessa frågor. Du som googlat dig fram till min blogg för att se hur jag resonerar kan se detta under etiketten "invandring".

De senaste dagarna har bjudit på tänkvärda och mer öppna ledarartiklar i stora rikstidningar som jag nu länkar till; Dagens Nyheter (Håkan Boström), Svenska Dagbladet (Sanna Rayman), Svenska Dagbladet (Alice Teodorescu),  och Expressen (Anna Dahlberg.

Tillagt 29 aug: KDU i en anmärkningsvärd debattartikel på DN debatt.





 

onsdag, augusti 13, 2014

Tankar om tiggeri

Riksdagsledamot Cecilia Magnusson (M) skriver idag på DN debatt om de allt fler, främst romer, som kommer till Sverige för att be om pengar genom att tigga. Hon diskuterar om kommuner ska ordna permanenta bostäder och försörjning, eller om Sverige ska införa någon asylgrund. Hon bedömer detta orealistiskt och menar att tiggeri borde förbjudas.
Magnusson får stark kritik från 7 riksdagspartier, inklusive sitt eget.

Jag har försökt att analysera denna svåra fråga i ett blogginlägg i februari. Och jag kommer i min personvalskampanj att markera att jag menar att det är viktigt att kunna ha en öppnare debatt, utifrån en generös grund,  om migration än vad som idag är möjligt.

Centerpartiet resonerar ungefär så här om det nya tiggeriet:

"Att förbjuda tiggeri är bara ett sätt att blunda för det grundläggande problemet. Det går nämligen inte att utrota fattigdom genom förbud. Utsatta människor behöver stöd och hjälp för att förbättra sin situation. Då kan inte samhället vända dem ryggen.
Den fria rörligheten inom EU gäller lika för alla EU-medborgare, också unionens fattigaste. Det är en fråga om alla människors lika rätt och värde. Att svara med förbud är att rycka undan mattan för människor som redan nu, i desperation, är beredda att sitta på midvinterkalla gator i norra Europa för att ge sina barn en chans till ett bättre liv.
Hemländerna har ett ansvar att ta för sina fattiga medborgare som kommer till andra EU-länder för att tigga. Man måste behandla människor lika och sluta diskriminera. De pengar som finns inom EU-systemet för att minska fattigdomen måste komma de fattiga till del. Detta måste lösas snarast.

Att garantera att alla barn har rätt till skolgång är avgörande för en långsiktig lösning på fattigdomen.
Gällande regler gör att det är möjligt att avhysa människor efter tre månader. Men avhysningar är knappast något som förbättrar de här människornas situation.
I de kommuner som berörs behöver man ta hänsyn till hur utsatta de här människorna är. Man bör sträva efter att se till så att det går att erbjuda dem någon form av tak över huvudet. Det är trots allt en fråga om medmänsklighet att se till så att deras situation inte blir ännu mer ohållbar.
Det faktum att andra länder har ett ansvar att ta för sina fattiga medborgare löser i sig inte den akuta situationen här och nu. Skickar vi iväg dem så kommer de tillbaka. Och det har de rätt att göra som medborgare i EU. Därför behöver vi också försöka se till så de kan få tak över huvudet. De måste erbjudas någon form av hjälp, inte avhysning med kravallpolis, som tyvärr förekommit på vissa håll.
Det finns naturligtvis också skäl att se över hur arbetsmarknaden kan bli mer öppen för att människor med lägre utbildning och bristande språkkunskaper ändå ska kunna ha en chans att ta sig in på arbetsmarknaden."

Jag avser att skriva en motion kring detta till nästa centerstämma, det är uppenbart, tycker jag, att en konstruktiv dialog behövs.
Som jag har förstått EUs fria rörlighet gäller den i tre månader för att söka jobb eller resa runt, givet att man kan försörja sig (ungefär). Jag tvekar om den är avsedd till att tigga under stora delar av året, samtidigt som man inte har resurser till ett rimligt boende och annat. Jag har inte föreslagit förbud, men diskuterat om inte lokal ordningsstadga kunde begränsa tiggeri i t ex bostadsområden och på landsbygden, och på allmänna kommunikationer.

Skulle Sverige ordna boende eller ge någon form av asyl/tillträde till försörjningsstöd torde sannolikheten vara betydande att antalet tiggare ökar kraftigt, eftersom antalet mycket fattiga EU-medborgare handlar om rätt många miljoner, på samma vis som Sveriges höga andel av asylsökande till EU har samband med våra mer generösa regler för att få uppehållstillstånd/medborgarskap och att utan försörjningskrav kunna få anhöriga att ansluta. Det kan mycket väl vara så att en stabil folk- och riksdagsmajoritet vill ha det så, jag är dock angelägen om en mer öppen debatt än idag kring dessa viktiga men svåra frågor, och jag accepterar självfallet vad denna demokratiska process har resulterat i och kommer att resultera i.

Jag är helt enig med Centerpartiet om att hemländerna, idag främst Rumänien, måste ta ett mycket bättre ansvar för sina fattigaste medborgare, sluta diskriminera och använda EU-medel fullt ut.


 

Påven, och jag, manar alla att fördöma IS terror i Irak och Syrien


 Islamiska Staten (IS) vill återupprätta "kalifatet" och med terror och tortyr och mord och slavhandel bryat mot de flesta mänskliga rättigheter. Alla röster - länder och religiösa m fl - borde nu höras och  med kraft fördöma detta. Även de som finansierar och rekryterar till Islamiska Staten måste fördömas, varav många rika i Saudi och Qatar, vad jag förstår. Eftersom IS lär vara en extrem sunnimuslimsk rörelse är det särskilt viktigt, tycker jag att ledande företrädare för muslimer i Sverige och världen tar totalt avstånd från ISISs terror och förakt för mänskliga rättigheter.

Även påven manar nu religiösa ledare, särskilt muslimska, att fördöma IS brott mot mänskligheten.

måndag, augusti 11, 2014

Lite blandat, om tjänstefolk (V) C på gång och min personvalskampanj!

Valtemperaturen höjs, alliansen knaprar in och Centerpartiet ligger rätt och kan nå 7-8 % i valet. Visst skiljer nära 10 % mellan den samkörda alliansen och det obefintliga rödgröna blocket, men det räcker faktiskt med att typ 3 % byter sida samtidigt som soffliggarna landar hos alliansen!

Oppositionen har lyckats få sin eländesbild av Sverige i fokus, vår motbild att Sveriges ekonomi står stark, sysselsättningen har aldrig varit högre, mer resurser satsas på sjukvård och äldreomsorg än tidigare osv måste fram bättre.

Och både allians och Centerparti måste uttycka sina visioner bättre! Centerpartiet är på god väg, vårt valprogram och valmanifest är mycket bra fokuserade på främst jobb, småföretag, miljö och landsbygd och mat!

Vårt valkomvent för några dagar sedan var en rejäl energikick, och vår kampanjlåt"Nära dig" är faktiskt bra och sjöngs av en utmärkt bra sångerska, och av oss alla!

Martin Ådahl representerade Centerpartiet i SVTs arbetsmarknadsdebatt igår, och skötte sig utmärkt. Ali Esbati (V), kallade föraktfullt hemtjänstföretagen för "tjänstefolk" och Martin exploderade med all rätt! Kommer nästa steg för de rödgröna vara att kalla förskollärare för barnflickor? Hur ser de på maxtaxan som ger allra mest till de som tjänar mest? (Jo, det gillar ju de rödgröna..).

Självhar jag en hel del inbokat i och utanför länet, och slutför just nu mina personalsannonser byggda på detta personvalsprogram för kryssbenägna i Östergötlands riksdagsvalkrets, och i Linköpings kommun!
 

söndag, augusti 03, 2014

Dialog med LRFs v ordf om SNFs ekokampanj

Jag har reagerat starkt mot Naturskyddsföreningens svartmålning av det svenska jordbruket i bl a sin ekokampanj.

 Jag har likaså, tillsammans med professorn i ekologi mm Torbjörn Fagerström reagerat mot både SNF och miljörörelsens ensidighet om jordbruket. Utöver på DN debatt skrev vi för några dagar sedan i Expressen. (tillagt 20 aug: MPs Kew Nordqvist replikerade i allmänna termer, här vår slutreplik.

Jag har också i ett debattinlägg i Land Lantbruk visat på det förödande "tvåfrontskrig" som det svenska jordbruket nu tvingas utkämpa mot både importmaten och mot Naturskyddsföreningens ständiga svartmålning. Jag reagerar mot SNFs svartmålning och försvarar världens bästa vanliga miljövänliga jordbruk, det svenska.

LRFs vice ordförande Thomas Magnusson, som jag har stor respekt för liksom för LRFs styrelse där jag ju själv ingick 1996-2004, reagerar nu i en replik mot att jag i förbifarten även uppfordrade LRF att starkare reagera mot svartmålningen och ta debatten.

Inte bara Naturskyddsföreningen och Krav (antar jag) är nu arga på mig, även LRFs styrelse är irriterad och säkert även en del centerpartister som oroas över att jag kan irritera ekomatsvänner inom och utom partiet.

Varför utsätter jag mig för detta, vid 67 års ålder när jag säkert enligt en del borde trappa ner och tagga ner?

Ja, inte är det för att jag vill reta upp människor jag respekterar inom och utom mitt parti, eller andra organisationer. Det är trist och jobbigt, det tycker även jag.

Orsaken är ju det svenska jordbrukets allvarliga läge, med vikande (ca 25 % minskning) produktion av främst mjölk, nöt- och griskött sedan 25 år och nu. Sverige importerar mest andel mat i Europa, över 50 %, trenden har inte brutits trots aktningsvärda insatser av Centerpartiet och Alliansen.

Men denna utveckling måste brytas snarast möjligt, läget är akut!

Naturskyddsföreningen åtnjuter ett stort förtroende hos media och säkert hos många medborgare. Ekomatsförsäljningen ökar nu och en marknadsdriven tillväxt är jag helt med på. Däremot är det trist om tillväxten delvis beror på den negativa (skräck)propaganda som t ex naturskyddsföreningen bedriver mot det vanliga svenska jordbruket. Mikael Karlsson, SNFs förre ordförande, anser detta och jag är böjd att hålla med honom.
("Mikael Karlsson@MikaelKarlsson_ · 18 tim
Främsta skillnaden mot i fjol är ekokampanj. “: Rekordstor efterfrågan på ekomat i år - ”)
Enligt någon opinionsundersökning har Miljöpartiet störst förtroende i matfrågor med Centerpartiet på andra plats. Att MP, som driver förslag som skulle slå ut stora delar av det svenska jordbruket och öppna för ännu mycker mer import, har störst förtroende beror bl a på genomslaget för svartmålningen av det dominerande svenska jordbruket, enligt min uppfattning.

Min analys, som växt sig allt starkare det senaste året, är att en bidragande orsak till att svensk mjölk/nötkött/grisköttsproduktion minskar så starkt är det förödande tvåfrontskrig som 95 % av produktionen, den vanliga miljövänliga, ständigt tvingas utkämpa, både mot importmaten och mot SNF/MPs svartmålning.

Detta kan givetvis gynna efterfrågan på ekomat från Sverige och hela världen, när konsumenter skräms av propagandan mot det vanliga svenska jordbruket. Skadorna för marknadsföringen av den svenska maten i sin helhet torde dock vara mycket större.

Det svenska jordbrukets affärsidé sedan 25 år är att inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar procera världens renaste mat, typ. Att detta, som också ger världens kanske dyraste mat, är rätt anser både riksdagen, LRF, media och många konsumenter. Problemet är att denna svenska modell inte varit någon succé, snarare tyvärr det motsatta på de områden jag nämnt.

En bidragande orsak till detta anser jag vara de ständiga knivhuggen i ryggen från t ex naturskyddsföreningen i otvetydiga och osakliga slogans och påståenden, och där också Miljöpartiets krav på 100 % ekomat indirekt ju skickar samma budskap.

Jag bedömer det oerhört viktigt att försvara och stå upp för hela det svenska jordbruket, och försvara det mot den negativa propagandan. Utan att stolt stå upp för sin affärsidé, och regagera mot de som svartmålar jordbruket, befäster sig lätt svartmålningen och blir till en sanning för  många. En del övergår till ekomat från Sverige och hela världen, andra har inte råd eller prioriterar inte det men tror inte längre att svenskproducerat är så mycket, eller alls, bättre än importmaten, så väldigt många köper lika gärna importmat från länder där djuren och miljön har det sämre. Uppenbarligen, se försäljningsutvecklingen sedan 1990.

Därför är min uppfattning att vänner av svenskt jordbruk med LRF och gärna Centerpartiet i spetsen måste reagera mot Naturskyddsföreningens osakligheter och överdrifter. Visst har LRF ibland kritiserat SNFs ekokampanj och även påtalat MPs extrema förslag som orealistiska. Jag tycker dock att man är för diplomatisk i sina statements, och jag befarar att hos den absoluta merparten av konsumenter, politiker och medborgare är det naturskyddsföreningens och SNFs bild som gäller. Se opinionsundersökningarna ovan, t ex.

Jag anser bestämt att det är mycket svårt för det svenska jordbruket att kraftigt börja tillväxa, vilket är ett måste, utan att jordbruket har ett brett stöd från hela samhället, även miljörörelsen. Mycket bra att landsbygdsministern angivit den offensiva målsättningen att använda Sveriges åkrar och beten fullt ut och fördubbla exporten, vilket innebär en kraftigt tillväxt.

För att få med naturskyddsföreningen, och gärna Miljöpartiet, på båten, måste oundvikligen deras överdrifter, felaktigheter och extrema åtgärdsförslag tydligt bemötas, vilket jag försöker göra i min lilla kampanj.

Nog tycker jag att det är lite trist att Thomas Magnusson inte tar chansen att tydliggöra LRFs kritik mot SNF, utan snarare menar att det är jag, inte de, som startar ett krig. Jag instämmer ju tillfullo i att svenskt jordbruk inte behöver några strider utan behöver en bred uppslutning bakom sig. Tyvärr är ju så inte fallet utan det är ju faktiskt SNF som öppnat en trist svartmålningsfront, och där förre ordföranden nu gläds över att metoden har fungerat. Jag försvarar det svenska jordbruket och dess miljövänlighet mot angrepp, inget annat!

Vilken signal skickar det till SNF att LRF inte följer upp min kritik mot dem, utan istället riktar udden mot mig? Att det är rätt OK att fortsätta som man gör..?

Den nya ordföranden för SNF, Johanna Sandahl, är nog mera balanserad och jag har berömt en intervju med henne. Det ska bli spännande att se vilken linje SNF kommer att slå in på framöver, jag hoppas på samarbete för hela det svenska jordbrukets bästa!

Några länkar till, här









 

lördag, juli 26, 2014

Varudeklaration Staffan Danielsson, för kryssbenägna i riksdagsvalet..!


Jag är en yngre äldre, snart 67 år. Men pigg och engagerad, glad för det. Det finns alldeles för få äldre i riksdagen, 2010 bara 6 st över 65 år. Om äldres andel av befolkningen fått råda skulle det varit runt 70..

Jag stöder helt Lena Ek som etta på vår riksdagslista, och ska själv försöka bidra till så mycket röster till Centerpartiet som möjligt. Lena gör ett fantastiskt jobb som miljöminister!

Efter 10 år i riksdagen känner jag mig varm i kläderna och kämpar för det jag brinner för. Jag stöder helt Centerpartiets fokus på att förbättra miljön, få fler i arbete och få hela landet att utvecklas och leva!

För mig har alltid Centerpartiets arbete för grundtrygghet och solidaritet/omtanke om varandra varit viktig. Alliansens reformer på på t ex sjukförsäkrings-  och arbetsmarknadsområdet har varit nödvändiga, men pendeln slår ibland för långt och då behövs åtgärder. Jag kommer att arbeta för att A-kassan höjs och blir allmän samt att bedömningarna i sjukförsäkringen nyanseras en del.
Naturligtvis kommer jag att engagera mig mer i äldrefrågor, t ex att skatterna likställs och att rätten till serviceboende förstärks.
 
Jag kommer alltid att vara en stark röst för en levande landsbygd med ett livskraftigt jordbruk. Om du tror att den rösten behövs i riksdagen även fortsättningsvis, kryssa mig gärna.  
 
Naturligtvis slåss jag för hela Östergötlands utveckling på alla områden! Jag är glad över att Ostlänken nu ska förverkligas, att flera viktiga vägar som t ex E22 förbättras, att JAS Gripen ska göra fortsatt tjänst i Sveriges och andra demokratiers stridsflygssystem samt att den förnybara energin så starkt tillväxer i Östergötland genom t ex biogas, vindkraft och etanol.
Jag är en varm alliansvän och en självständig politiker som vågar diskutera även känsliga frågor, som migration och tiggeri. Jag är tveksam till om tiggeri ska kunna ske t ex i bostadsområden och på landsbygden eller på allmänna kommunikationer, och jag tycker i grunden att människor i behov av försörjningsstöd i Sverige ska kunna få det genom allmänna medel.

Jag står naturligtvis för en öppen och generös grundsyn i migrationspolitiken  men anser att utifrån denna grund måste det kunna föras en öppnare dialog i sakfrågor där människor ställer frågor.
Jag har mycket stor respekt för den utmaning som Sverige nu står inför när Sverige är det EU-land som i absoluta tal ger flest människor asyl av EUs länder, i ett läge med redan ansträngda mottagningsresurser, dåligt fungerande integration och betydande arbetslöshet. De allra flesta av riksdagens partier och ledamöter deklarera ändå att man i detta läge vill ytterligare underlätta för ökad migration. Naturligtvis ska Sverige ligga i EU-täten för en generös migrationspolitik, men om våra regelverk är så pass mycket bättre än övriga EU-länders att en femtedel och snart kanske ännu fler av asylsökande till EU vill till Sverige, är de då rätt avpassade i varje detalj?  Jag är inte säker på det, och det är trist att redan detta enkla konstaterande av många anses vara en radikal ståndpunkt. Jag tycker att den diskussion som denna SvD-ledare tar upp är relevant, och måste kunna föras. Jag har också diskuterat kring tiggeri i detta senare blogginlägg

Så här skriver ledarskribenten:
"Ställningstaganden av detta slag är svåra, och ska så vara. Personligen är jag för fri invandring. Människor väljer inte var de föds, därför borde de få välja var de ska leva.
Samtidigt inser jag att fri invandring skulle innebära ett samhälle väldigt långt från dagens, ett samhälle där var och en är sin lyckas smed. Ett sådant samhälle är det få av dem som bidrar till att urvattna rasismbegreppet som vill ha. Eller som Anna Dahlberg klokt formulerade det på Expressens ledarsida 11/1: ”i stället låtsas man att man samtidigt kan öppna gränserna, utrota barnfattigdomen, rusta upp välfärden, utjämna klyftorna, häva bostadsbristen och höja lägstalöner och ersättningar.”
Och medan debatten om debatten fortgår, allt medan vi träter om invandringens lönsamhet eller ej, glider vi allt längre ifrån sakfrågan. Ska den svenska modellen göras om i grunden och enbart erbjuda ett stormaskigt skyddsnät, låga löner men med möjlighet för alla som vill pröva lyckan att komma hit, eller ska världens många hjälpbehövande stängas ute i syfte att bevara vår jämlika välfärdsstat?"
Alice Teodorescu är ledarskribent i SvD. alice.teodorescu@svd.se
Regelverken för arbetskraftsinvandring ska vara generösa men bör ses över, det blir fel när arbetsgivare kan frestas ta emot pengar för att prioritera arbetssökande från andra länder i yrken där arbetslösheten i Sverige är betydande.

Ett kryss på mig i september är ett kryss på det ni just läst!

Centerpartiet gjorde ett starkt EU-val och ligger helt rätt i sina valbudskap inför hösten. Jobb, miljö och hela Sveriges utveckling lyfts fram mycket bra. Jag känner tillförsikt inför valet, och tror att alliansen kommer tillbaka och att Centerpartiet överraskar stort!

fredag, juli 18, 2014

Putin förser sannolikt rebeller med avancerade vapensystem!

Det är att likna vid massmord, när ett civilt passagerflygplan med nära 300 passagerare besinningslöst skjuts ner med avancerade ryska vapensystem, med stor sannolikt kopplade till upprorsmakare i östra Ukraina som med stor sannolikhet erhållit både vapensystem och utbildning/"frivilliga" från det fredsälskande Rysslands högsta politiska ledning.

Hur kan man annars förklara det faktum att upprorsmakarna har mycket högmoderna avancerade vapensystem som kommer från Ryssland? Hur har de kommit i besittning av dessa, och hur har de kommit över kunskapen att avfyra dem?

Gunnar Hökmark (M) talar klarspråk i detta blogginlägg, som jag i allt väsentligt kan ställa mig bakom.

Världens renaste jordbruk tvingas till tvåfrontskamp

Jag skriver i Land Lantbruk om den förödande tvåfrontskamp som svenskt jordbruk tvingas utkämpa, när Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet inte respekterar dess miljö- och djuromsorgsarbete.

Äntligen en sansad S-röst om jordbruket, när Anne-Marie Lindgren skriver i Aktuellt i Politiken (S)!

 Här några länkar, och här, och här.

söndag, juli 13, 2014

KRAVs VDs propaganda mot det svenska "oekologiska" jordbruket.

Jag, och professorn i ekologi Torbjörn Fagerström, har kritiserat Naturskyddsföreningens svartmålning av det moderna miljövänliga svenska lantbruket. Jag har också glatt mig åt en intervju med Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl, med ett mer balanserat uttryckssätt.

Nu publiceras en mycket anmärkningsvärd debattartikel i Dagens Samhälle med VD:n för certifieringskonceptet Krav, Lars Nellmer, i spetsen.

Rubriken är "Skolmaten ska inte förorena jorden", vilket alltså allt jordbruk som benämns "oekologiskt" förutsätts göra. Och sådan mat ska inte inhandlas med skattepengar, är budskapet.

Jag respekterar certifieringskonceptetet "ekologiskt jordbruk", men jag respekterar också hela det svenska lantbruket. När detta - "världens renaste jordbruk" - svartmålas, så försvarar jag det. Ibland frågar då några; "varför ogillar du ekologiskt jordbruk"? Det gör jag inte, jag respekterar det. Men detta går naturligtvis väl att förena med att försvara också hela det svenska miljövänliga jordbruket!

Jag kommer att söka få replik på Lars Nellmers m fleras debattartikel. Men redan nu känner jag det angeläget att diskutera den med Er som är intresserade. Då är sociala medier - facebook och twitter - en tillgång! Här mina synpunkter nedan, välkomna att tillföra Era!

(tillagt den 7 aug: Här vår replik i Dagens Samhälle.)

Krav är ett certifieringskoncept som ursprungligen hette Kontrollföreningen föR AlternatiV odling". Det bygger på ett totalt avståndstagande från all mineralgödsel och alla kemiska bekämpningsmedel som de 2 viktigaste skillnaderna gentemot andra odlingssystem.

Det är ett radikalt miljökoncept, förvisso, med för och nackdelar. Det dominerande svenska jordbruket inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddslagar är ett rätt likvärdigt miljökoncept, enligt min uppfattning, fast med lite andra för- och nackdelar. (Se länkarna ovan).

Debattartikeln från Krav m fl är rena skräckpropagandan mot det dominerande miljövänliga svenska jordbruket, som bl a beskylls för att vara ohållbart och bedrivas utan stor omsorg om människor, djur och miljö. Skattebetalarnas pengar ska inte läggas på mat som förorenar vår jord och våra vattendrag, anser Kravs VD, och budskapet är att skolbarn förtjänar ofarlig mat som inte ger bekämpningsmedelsrester i urinen.

Att indirekt påstå att den mat som produceras av världens mest miljö- och djuromsorgsvänliga vanliga jordbruk, det svenska, inte bör serveras på dagis, i skolor och, antar jag , på äldreboenden eller inhandlas av vanliga konsumenter mm eftersom den inte är ofarlig, är en negativ propaganda som en seriös organisation, Krav, borde hålla sig för god för att använda.

Naturligtvis anser i linje med detta rimligen organisationen Krav att inte bara skolbarnen endast ska äta "ekologisk mat" utan också alla andra barn, och vuxna, i Sverige och världen. Man tycker som Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet, med andra ord.

Jag har respekt för hela det svenska jordbruket som jag anser producerar bra mat som alla kan äta och må bra av, både den dominerande miljövänliga och den ekologiska.

Det är naturligtvis helt OK att tala väl för sin vara och rekommendera "alla" att köpa den. Det är däremot inte OK, enligt min uppfattning, att skuldbelägga alla som väljer bra mat från Sveriges icke "ekocertífierade" bönder (ca 95 %) för att inte bry sig om vår miljö eller sina och andras barn, typ. För att inte tala om skuldbeläggningen av bönderna, de som producerar maten.

Det finns säkert brister också i ekokonceptet som kan föras fram och granskas, t ex att det läcker mer växtnäring, riskerar att utarma jordarna på längre sikt, är beroende av en mer animalieinriktad produktion och av växtnäringstillförsel och utsäden från det vanliga jordbruket, kan innehålla mer av naturliga svampgifter mm.

Men jag förstår inte varför olika odlingssystem ska misstänkliggöra varandra. Jag begriper inte varför ett ansett certifieringssystem som Krav går till denna indirekta frontalattack mot de 90 % av Sveriges bönder som bedriver världens bästa vanliga jordbruk inom ramen för världens strängaste miljö- och djuurskyddslagar. Jag vill att vi ska respektera hela det svenska jordbruket. Utifrån den grunden kan vi sedan förespråka det ena eller det andra, men genom att lyfta fram fördelar, inte genom att frossa i negativism.

En miljö- och djuromsorgsinriktad kommun bör i sina upphandlingar kräva 100 % god miljö- och djuromsorg i nivå med svensk standard.  Ska kretslopp kunna slutas i och den biologiska mångfalden gynnas är upphandlingar som resulterar i närodlat från Sverige det mest miljövänliga!

Några länkar till, här







måndag, juli 07, 2014

Heja Naturskyddsföreningen!

Heja Naturskyddsföreningen!
Och nya ordföranden Johanna Sandahl!

Många vet hur upprörd jag varit/är över SNFs negativa propaganda mot det miljö- och djuromsorgsvänliga svenska jordbruket. Hur ska det kunna sälja sina produkter om det görs ner hela tiden?

Helt OK att SNF håller lite extra på den svenska ekomaten, men hedra även världens miljöbästa vanliga mat, den svenska, har jag hävdat.

Den nya ordföranden för Naturskyddsföreningen, agronomen Johanna Sandahl, har ett nytt och bra tonläge i denna DN-intervju, tycker jag. Jag är mycket glad för det, och säkert också alla de svenska hedervärda vanliga svenska bönder som varje dag sliter för att producera bra miljö- och djurvänlig mat inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddslagar! Och säkert väldigt många konsumenter som gärna köper ursprungsmärkt svenskt!

Johanna Sandahl slår ett extra slag för den svenska ekomaten, helt OK, även ekobönderna sliter ju hårt för att producera mycket bra mat enligt det radikala miljökonceptet eko. Men, och jag är så glad för det, Johanna Sandahl hedrar även det svenska jordbruket i sin helhet, som ju ligger väsentligt före importmaten i miljö- och djurvänlighet, därtill bidrar ju det svenska jordbruket till att sluta kretsloppen i Sverige och bidra till den biologiska mångfalden här, och hålla åkrar och betesmarker brukade och betade!

Jag har varit med i Naturskyddsföreningen och jag vill gärna gå med igen, men just detta, och några frågor till (varg, strandskydd, skog..) har hindrat mig. Jag närmar mig nu ett medlemskap, för att inom SNF vara med och påverka arbetet för miljö och natur i den riktning som jag tror är rätt.

Här länk till länkar..! och här.
 

torsdag, juli 03, 2014

MP kräver ökat läckage till Östersjön, kolla fakta.

Det finns två miljökoncept i det svenska jordbruket, dels det vanliga miljövänliga jordbruket inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddslagar, dels certifieringskonceptet "ekologiskt jordbruk".

Båda har olika för- och nackdelar.

En nackdel med ekojordbruket är att det läcker mer växtnäring till Östersjön i förhållande till mängden producerad biomassa. Eftersom ekojordbruket för att införskaffa växtnäring laddar jorden med växtnäring från stallgödsel, kvävefixerande grödor och mycket mekanisk bearbetning, vilket ger läckage. Räknat per hektar läcker inte ekojordbruket mindre, vilket gör Miljöpartiets extrema ekosatsning rätt obegriplig.

Mineralgödsel/handelsgödsel tillförs till etaberade grödor och ger högre skördar och läcker faktiskt mindre. Vill man minska växtnäringsläckaget till Österjön är det alltså contraproduktivt att som Miljöpartiet vilja förbjuda vanligt jordbruk och genom politiska planmål endast tillåta s.k "ekologiskt jordbruk". Även straffskatten på handelsgödsel slår i blindo.

Här är en artikel från ledande svenska jordbruksforskare från 2009. De bedömer att växtnäringsläckaget per producerad skördeenhet är dubbelt så stor från ekojordbruket vid spannmålsodling.

Hushållningssällskapet i Skaraborg redvisar i rapporter från försöksgården Logården mångåriga försöksserier om växtnäringsutlakning från olika odlingssystem.
Förslken indikerar att den ekologiska odlingen läcker dubbelt så mycket N som den konventionella, 9 mot 18 kg/ha. Skörden är c:a hälften. Det finns även mångåriga försöksserier i Halland.

Det moderna miljövänliga svenska jordbruket, och det ekologiska jordbruket, ät två bra miljöalternativt där det ena producerar betydligt mer mat än det andra. Båda har olika för- och nackdelar. Vill man minska växtnäringsläckaget till Östersjön är en storsatsning på ekologiskt jordbruk ologisk eftersom detta läcker mer växtnäring per producerad kg mat.

Det är möjligt att ett upphörande med jordbruk i Sverige skulle något minska växtnäringsläckaget till Österjön. Å andra sidan skulle Sverige då importera all sin mat från andra länder, inte minst runt Östersjön, vars jordar läcker betydligt mer...

Här länk till länkar..! Och här.





torsdag, juni 26, 2014

Summering jordbruksdebatt i DN och P1 Morgon

Jag menar ju att professor Torbjörn Fagerströms och min debattartikel i DN om jordbruk och de 2 svenska miljökoncepten, det dominerande miljövänliga jordbruket och det radikala ekokonceptet, var och är angelägen.

Nu har LRF och Naturskyddsföreningen replikerat. Och här är vår slutreplik.

LRFs ordförande Helena Jonsson skriver att LRF stöttar de två miljövänliga odlingssystemen i Sverige, typ, och där är vi helt överens. Tyvärr vågar eller vill LRF fortfarande inte att stå upp och försvara det moderna miljövänliga svenska jordbruket mot Naturskyddsföreningens skamliga svartmålning, vilket jag tycker är mycket uppseendeväckande och märkligt. Inser verkligen inte LRFs ledande företrädare hur mycket skada Naturskyddsföreningen knivhugg i ryggen på det "oekologiska" (= icke miljövänliga) svenska jordbruket gör? Det underlättar verkligen inte kampen på marknaden mot importmaten och marknadsföringen av världens bästa vanliga mat när SNF inte backar upp detta utan tvärtom förtalar det svenska "giftjordbruket" och dess "sjuka och vansinniga giftbekämpning". En bidragande orsak till att många konsumenter köper så mycket importerad mat är uppenbarligen, anser jag, att de inte tror att den svenskproducerade maten är så mycket bättre p g av SNFs negativa propaganda. Många tror att "ekologiskt" är det enda miljövänliga och att den "oekologiska" svenska maten innehåller gifter. Att SNFs negativa propaganda får stå oemotsagd från LRF är obegripligt, jag tycker faktiskt det. Naturligtvis ska LRF, liksom jag, respektera  hela det svenska jordbruket, både det dominerande vanliga miljövänliga och det radikalare ekokonceptet. Och det går faktiskt mycket väl att förena med stark kritik mot SNFs svartmålning och försvar av de egna medlemmarnas miljövänliga odlingssystem..

Naturskyddsföreningens svar är intressant och förs i en sakligare och mer balanserad form än jag tidigare upplevt. Visst står man fast vid att rekommendera eko först och främst men man säger faktiskt någon vänlighet även om det svenska jordbruket i stort, och jag tycker att det finns öppningar för en bättre dialog framöver i dessa viktiga frågor. Detta är självfallet glädjande, och jag tror och hoppas att det har koppling till att Johanna Sandahl nu har efterträtt Mikael Karlsson som ordförande för SNF. Jag vill ju gärna kunna bli medlem i SNF.

Debattartikeln i DN ledde till att jag medverkade i en debatt i P1 Morgon den 24 juni med Miljöpartiets språkrör Åsa Romson. Jag sa bl a att jag respekterar hela det svenska jordbruket och de ledande 2 miljökoncepten, det dominerande vanliga jordbruket och det radikalare ekojordbruket. Jag frågade om Åsa Romson och MP också respekterar det vanliga jordbruket, men fick nog inget svar på det. Har man inte den respekten för 95 % av de svenska bönderna är det beklämmande. Eftersom MP har visionen 100 % eko är väl svaret tyvärr att man inte heller håller det miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 % av matproduktionen högt, tvärtom tänker man nog i SNFs extremt kritiska banor.

Ni som är intresserade, kolla gärna hur ofta ledande företrädare för SNF, MP, V och faktiskt också S till en hel del, talar uppskattande och väl om världens mest miljö- och djuromsorgsvänliga vanliga jordbruk, det svenska. Det sker tyvärr väldigt sällan, huvudspåret är att älska eko och sedan inte mycket mer.

Tillagt 27 juni: LRFs ordförande Helena Jonsson gör ett ytterligare svarsinlägg på LRFs hemsida. Hon manar till att se framåt och samarbeta om att öka båda odlingssystemen, och det är vi så klart överens om. Och LRF har tagit avstånd från Naturskyddsföreningens "ensidiga fokus på ekologiskt odling i sina kampanjer". "De vet precis vad vi tycker", skriver Helena.

Jo, det är väl bra. Men SNF fortsätter ju att trumma ut sin propaganda över landet i kampanjer med stort genomslag. Och det ger resultat, alltfler konsumenter och kommuner och politiker och opinionsbildare och journalister osv lever i tron att det bara finns ett miljökoncept i svenskt jordbruk - det "ekologiska" - och att det miljövänliga svenska "giftjordbruket" i stort inte är bättre än importmaten.

Det är alltså dessa, konsumenter m fl, som behöver nås av LRFs budskap. Och det är en sak att ta avstånd från "ett ensidigt fokus", det som är nödvändigt är ju, menar jag, att kraftfullt reagera mot SNFs överdrifter och svartmålning så att det hörs.

LRF samarbetar med SNF på flera områden, och det är naturligtvis eftersträvansvärt. Men hur nära kan man samarbeta med en organisation som inte respekterar 90-95 % av det svenska jordbruket utan svartmålar det som ett föraktfullt "giftjordbruk som använder sjuka och vansinniga bekämpningsmetoder"?

Jag upprepar frågan: Men hur nära kan man samarbeta med en organisation som inte respekterar 90-95 % av det svenska jordbruket utan svartmålar det som ett föraktfullt "giftjordbruk som använder sjuka och vansinniga bekämpningsmetoder"?






 

lördag, juni 21, 2014

Jordbrukets tvåfrontskrig mot importmat och SNF..

Jag skriver idag på DN Debatt, på nätet, tillsammans med professorn emeritus i ekologi vid SLU, Torbjörn Fagerström.Vi redovisar ett flammande försvar för att köpa ursprungsmärkt svensk mat, vi kritiserar starkt SNFs svartmålning av det svenska jordbruket, vi visar att ”ekologi” är ett vetenskapligt begrepp som inget jordbrukskoncept egentligen kan ta monopol på. Det svenska ekojordbruket är ett radikalt miljökoncept, men även det moderna miljövänliga svenska jordbruket som står för 95 % av matproduktionen är ett rätt likvärdigt miljökoncept, båda ligger rejält före importmaten.

Centerpartiet är det moderna miljöpartiet! Vi står upp för ett miljövänligt svenskt jordbruk som förenar tillväxt och modern teknik inom ramen för tuffa miljö- och djurskyddslagar. Från den plattformen måste Centerpartiet ta matchen med Miljöpartiet som ensidigt slåss för minskad produktion och att endast ”ekologiskt” från hela världen gäller.

Ekojordbrukets största fördel är det blanka nejet till alla kemiska bekämpningsmedel. Naturligtvis ska jordbruket sträva efter att minska sin användning av dessa genom att övergå till mildare preparat och använda dessa färre gånger och i så låga doser som möjligt. Vill staten få max effekt av insatta stöd för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel är det min övertygelse att ett riktat stöd till alla bönder som åtar sig att kraftigt, eller kanske helt, avstå från att använda kemiska bekämpningsmedel, skulle betyda oerhört mycket mer i lägre bekämpningsmedelsanvändning än om stödet som nu endast kan erhållas om man helt och hållet följer alla de radikala ekoreglerna. Detta är ett förslag som jag tycker att Centerpartiet kan lyfta till debatt.

Grisdebatten är ett bra exempel på verkligheten. Den handlar om den vanliga miljö- och djurvänliga svenska grisproduktionen, som alltmer konkurreras ut av importerat tyskt och dansk griskött. Den handlar bara i marginalen om den svenska – eller danska – ekogrisen, som står för under 1 % av konsumtionen, och är nära dubbelt så dyr p g av höga krav på ytor och utevistelse mm. Att fokusera på eko, på bekostnad av den dominerande produktionen, skulle kanske dubbla eko till 2 % på sikt men samtidigt skulle då importgrisköttet fortsätta att slå ut mångdubbelt mer av svensk grisproduktion i sin helhet. Detta vore starkt negativt för bra djuromsorg och bra miljö.

Jag brinner för hela det svenska jordbrukets utveckling och har ständigt kämpat för det. Jag har respekt för både det vanliga miljövänliga svenska jordbruket och för det svenska ekologiska jordbruket. Jag är starkt oroad för att ett alltför ensidigt ekofokus med alltför höga politiska ambitioner kan ge ett prispressande överskott som hårdast drabbar ekobönderna själva, samtidigt som risken är stor att det dominerande miljövänliga jordbruket fortsätter att minska och ersätts av importmat. Därför är jag så övertygad om att alla goda krafter i första hand ska lyfta fram närodlat från Sverige i debatten, och inte svartmåla det, men naturligtvis också för att inom den ramen också kunna prioritera svensk ekologisk produktion!

Jag har skrivit många blogg- och debattinlägg genom åren om svenskt jordbruk och om Naturskyddsföreningen. Länkar här och här och här och här och här (aprilskämt..) och här och här och här.

Debatten om det svenska jordbruket och om huvudfokus ska vara "världens renaste vanliga jordbruk" eller ekokonceptet förs nu rätt intensivt.

Coop och deras hållbarhetschef Louise König agerar starkt politiskt, t ex här. Miljöforskaren Kersti Linderholm replikerade i Land Lantbruk. Och Coop replikerade i sin tur. Samt Kersti Linderholm igen.



torsdag, juni 19, 2014

Min sista (?) försvarsdebatt, en vänlig sådan!

Efter 8 år i försvarsutskott och försvarsberedning deltog jag för nog sista gången i en riksdagsdebatt i tisdags.

Det har varit intressanta och stimulerande år i de försvars- och säkerhetsfrågor som ju är så viktiga för vårt land, och där också mycket har hänt, både i Sverige och i omvärlden.

Centerpartiet har alltid lagt stor vikt vid värdet av en bred samsyn i dessa frågor, om det är möjligt. Jag delar helt den uppfattningen och har sökt bidra till att en sådan, och gläds naturligtvis åt att de 4 försvarsberedningsrapporter som jag medverkat till 2007, 2008, 2013 och 2014 alla faktiskt har präglats av detta. I försvarsutskottet har samstämmigheten inte alls varit lika stor..

Rysslands militanta agerande har nödvändiggjort ökade resurser till försvaret, efter en lång tids minskning, vilket är bra. Jag har ständigt framhållit att utöver vårt eget försvar så beror vårt lands säkerhet i växande grad på ett nära och förtroendefullt militärt samarbete med andra demokratier i Norden, i EU och med Nato. Tyvärr har denna fråga analyserats alltför lite i de omvärldsanalyser som försvarsberedningen har gjort, vilket är en allvarligt brist. Det är glädjande att försvarsberedningen både 2008 och 2013 i bred samsyn föreslog att Sveriges militära samarbeten med andra demokratier behöver analyseras, och det är bra att regeringen i vintras utsåg ambassadör Tomas Bertelman att göra detta.

Jag valde att göra mitt sista riksdagsinlägg om försvaret lite lättsammare, och lyckades faktiskt att provocera upp flera goda utskottskamrater och meddebattörer till alltför vänliga inlägg, men så kan det ju vara vid ett avsked. Jag kvitterade vänligheterna eftersom jag verkligen har trivts bra i försvarsutskottet och med de hårt arbetande kollegor som ibland varit mycket oense men ofta också riktigt överens. Så tack Peter Hultqvist, Torbjörn Björlund, Peter Rådberg och Johan Forsell för vänliga ord och instämmanden och twitterbudskap (Johan)  i debatten!

Här en länk till debatten, och här ett koncentrat av mina snusförnuftiga lättsamheter:

"Jag tycker att oppositionspartierna har formulerat sig väl, fast de har fel, i sina motioner och reservationer".
"Efter att ha lyssnat till de tidigare inläggen från mina kollegor i försvarsutskottet gör jag nu bedömningen att det jag hade tänkt säga redan är sagt, och därför tänker jag avstå från att säga det jag tänkt säga. Gjorde fler politiker detta skulle inte lika mycket behöva sägas som kanske redan är sagt. Å andra sidan är det demokratiskt viktigt att det som sägs blir sagt, även om det kanske redan har sagts, och i den bemärkelsen står jag bakom att allt som idag har sagts verkligen också borde ha sagts, ni kan vara förvissade om det!"

Var detta då min sista försvarsdebatt..? Ja, sannolikt. Visst har jag en chans att fortsätta i riksdagen om Centerpartiet i Östergötland får två mandat eller om t ex Lena Ek fortsätter som statsråd, eftersom jag är 2:a efter Lena på Centerpartiets valsedel i Östergötland. Jag hoppas att så blir fallet (!), men skulle så bli är det inte alls säkert att jag då efter 8 år med försvarsfrågorna skulle fortsätta med dem. Oavsett vilket tar jag med mig denna vänliga dialog från kammaren den 17 juni!



 

onsdag, juni 11, 2014

Rockström och S. Danielsson nästan överens om jordbruket!

Mitt förra blogginlägg hade rubriken Respektera hela det svenska jordbruket!

Där försvarar jag världens mest framgångsrika miljövänliga vanliga jordbruk, det svenska, som inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar står för 95 % av livsmedelsproduktionen i Sverige. Det svartmålas tyvärr av naturskyddsföreningen och indirekt av de rödgröna partierna, när man nu sätter upp orealistiska mål för en politiskt styrd övergång till "ekologiskt jordbruk". Jag har respekt för ekokonceptet som är en viktig nisch/del av det svenska jordbruket och för fortsatt betydande statliga ekostöd, men min respekt gäller också fullt ut för det vanliga miljövänliga svenska jordbruket.

När jag försvarar det svenska jordbruket får jag naturligtvis motkritik från vänner av ekokonceptet som menar att jag kritiserar ekojordbruket. Det är faktiskt fel, jag försvarar det vanliga miljövänliga jordbruket från svartmålning.  Däremot så kritiserar jag alltför högt tillyxade politiska mål för ekojordbrukets expansion i Sverige och världen från SNF och de rödgröna.

Jag läser nu (åter) till min glädje en rapport/artikel från Stockholm Resilience Centre och Stockholms Environment Institut signerad agronomen och professorn Johan Rockström, från oktober 2011, om hur världen når en hållbar livsmedelproduktion till år 2050.

Den redovisas på ett tydligt och bra sätt i en artikel i nättidningen Fria.

Jag delar i stor utsträckning de bedömningar som Johan Rockström gör, och som tillspetsas i intervjun.

"Närodlat, ekologiskt småjordbruk är inte lösningen för att klara av att mätta en växande befolkning utan att förbruka jordens naturtillgångar. Johan Rockström menar att vi är förbi det steget och måste börja tala om ett hållbart jordbruk för hela världen.
– I en övergångsfas kan vi inte möta de globala miljömålen genom ett strikt ekologiskt jordbruk över hela världen. Vi måste snabbt få in kväve och fosfor i de regioner som behöver det och då måste vi fortsätta utnyttja handelsgödsel."

"Lösningen för att öka skördarna är att tillföra mer fosfor och kväve till de regioner som i dag använder det i liten utsträckning. Och i regioner som Nordamerika, Europa och även i Sverige måste användningen av handelsgödsel minska."

"– I en övergångsfas kan vi inte möta de globala miljömålen genom ett strikt ekologiskt jordbruk över hela världen. Vi måste snabbt få in kväve och fosfor i de regioner som behöver det och då måste vi fortsätta utnyttja handelsgödsel."

Däremot kan Rockström och jag möjligen, men inte säkert, divergera om Sveriges fokus på vanligt  miljövänligt jordbruk contra ekojordbruket, där han citeras så här:
"Hur ska man kunna förvalta det här hos vanliga människor och politiker som under de senaste åren fått inbankat i huvudet att det är ekologiskt, småjordbruk som är det hållbara?
– Det handlar om två saker. Det första är att inte göra misstaget att ta sig själv som referens för lösningen för hela världen. Bara för att Sverige har haft problem med det konventionella jordbruket, med övergödningen av vattendrag, så innebär det inte att det kommer skapa samma problem i Afrika. Där befinner man sig i en annan situation, med ett underutnyttjande av kväve, fosfor och vatten.
– Samtidigt måste vi använda oss själva som referens för förvaltningen här i Sverige. Och här stödjer jag en fortsatt omställning till ett ekologiskt lantbruk. Man kan i princip producera lika mycket och det blir en bättre kvalitet än från det konventionella jordbruket."

Jag stöder också fortsatt ekostöd och en tillväxt på marknadens villkor från dagens 4-5 % av produktionen. Däremot håller jag inte med om att ekojordbruket, utan tillförsel av mineralgödsel, producerar lika mycket. Produktionen är i snitt 30-40 lägre eller mer, och ojämnare. Ekokonceptet fungerar bäst i animalieproduktionen, främst vad gäller mjölk med mycket kvävefixerande grödor och stallgödsel, vilket dock samtidigt ökar risken för växtnäringsläckage.

Jag menar också att det vanliga miljövänliga jordbruket ska fortsätta att sträva efter att minska sin användning av kemiska bekämpningsmedel. Redan använder svenskt jordbruk färre bekämpningsmedel än andra länder och i lägre doser. En ny miljöersättning till de bönder som kraftigt reducerar sin användning av kemiska bekämpningsmedel skulle betyda mer för miljön än om samma pengar helt satsades på ett utbyggt ekostöd till ett betydligt färre antal bönder, enligt min uppfattning.

Den aktuella diskussionen om grisar och griskött är också ett bra exempel på hur viktigt det vanliga miljö- och djuromsorgsvänliga svenska jordbruket är. Svenska grisar har det bäst i världen vad gäller utrymmen och halm i boxarna, låg antibiotikaansvändning, ingen salmonella, inga avklippta svansar eller fixerade suggor osv. Tyvärr har den svenska årsproduktionen minskat från nära 4 miljoner grisar 1995 till 2,5 miljoner idag, samtidigt som antalet årsgrisar i Danmark ökat från 15 till 25 miljoner...

Vill vi förbättra för de grisar vars kött vi äter måste vi uppenbart öka den svenska grisproduktionen, som gått ner från 100 % till ca 65 % av den svenska livsmedelsmarknaden, och här förs nu en mycket bra debatt. Att fokusera på de "ekologiska" grisarna som är nästan dubbelt dyra att producera och som står för någon % av marknaden kan visst göras, men då som en viktig nischproduktion.







 

fredag, juni 06, 2014

Respektera hela det svenska jordbruket!

Den svenska livsmedelsproduktionen (mjölk, nötkött, griskött) backar kraftigt sedan flera decennier, importmaten har fördubblats och svarar för över häften av konsumtionen, mest i Europa. Ekomat (från Sverige och världen) har mångdubblats till 4-5 % av marknaden.

Centerpartiet kämpar mest av alla för hela det svenska jordbruket och har stor respekt för både det vanliga miljövänliga jordbruket och för det miljövänliga ekologiska jordbruket.

Starka krafter respekterar endast ekojordbruket oavsett var det bedrivs, och svartmålar tyvärr det miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 % av matproduktionen. Jag har alltmer insett hur mycket denna svartmålning tyvärr betyder för att diskreditera det svenska jordbruket och därmed bädda för att många konsumenter istället köper importerad mat "eftersom det svenska jordbruket ju är lika dåligt".  Detta är helt fel, eftersom det svenska jordbruket ju bedrivs under världens strängaste miljö- och djurskyddslagar, har låg antibiotikaanvändning och ingen salmonella samt sluter kretsloppen i Sverige och betyder mycket för den biologiska mångfalden här.

Jag märker nu vilken samlad kampanj som starka krafter (SNF, MP, V, S, Coop , fl) bedriver för att svartmåla det svenska "giftjordbruket" och för att genom kraftfulla politiska mål och medel tvinga fram en orealistiskt stor politisk ekosatsning. Jag är mycket orolig för att detta kan minska konkurrenskraften ytterligare hos det vanliga miljövänliga jordbruket med fortsatt nedläggning av jordbruk och livsmedelsindustri och leda till en kraftig ökning av en redan mycket hög matimport.

Jag  har i artiklar kritiserat svartmålningen och de radikala målen och förslagen från de rödgröna.  Risken är mycket stor att det vanliga jordbruket fortsätter att duka under mot importmaten samtidigt som ett ekomatsöverskott kan uppstå som ger ekobönderna allt sämre priser. Min övertygelse är att Centerpartiet i detta läge måste visa sin respekt för både det vanliga jordbruket och för ekojordbruket och ta strid mot de rödgrönas drastiska mål och förslag som skulle skada hela det svenska jordbruket.

MP m fl vill ju så väl. De tror på det de säger, att ekomat är bra och resten är uselt, ungefär. De inser inte att deras som jag anser extremt radikala politik i många frågor skulle driva industrin ur Sverige och även leda till ett litet (men större än idag) ekojordbruk och liten livsmedelindustri och ett mycket större importmatsberoende än idag, och i båda exemplen till en sämre miljösituation för världen än idag. Jag ser Centerpartiet som det moderna miljöpartiet som vill förena tillväxt och utveckling med tuffa miljökrav, medan MP är ett extremt radikalt miljöparti vars politik ibland är contraproduktiv för miljön. Här anser jag att vi måste våga ta striden och skilja ut oss från MP, jag är övertygad om att det ger C ökat stöd och ökat förtroende på miljöområdet. Alternativet att inte riktigt våga ta striden utan mera uppfattas som en lite blekare MP-kopia är ingen framgångsväg.

Jag vet att det finns en oro hos en del ibland oss för att ett försvar av det vanliga miljövänliga svenska jordbruket när det svartmålas av SNF och MP m fl, kan uppfattas som att vi kritiserar ekojordbruket. Så är ju inte alls fallet, Centerpartiet har ju stor respekt för båda odlingskoncepten och står helt bakom dagens generösa ekostöd från staten i olika former och är positiv till en fortsatt ökning i balanserad takt. Jag kritiserar dem som svartmålar det svenska lantbruket, inget annat.

Naturskyddsföreningen har nu lagt ut en video där man i vanlig ordning buntar ihop importjordbruket med den svenska mjölk- och köttproduktionen som miljöfarliga "giftjordbruk".

Jag respekterar det ekologiska jordbruket, men också hela det svenska jordbruket. Jag reagerar endast på svartmålningen av mjölk och kött från det vanliga miljövänliga svenska jordbruket, som likställs med tropiklantbrukets metoder för odling av kaffe, bananer och vindruvor. Så här säger de i filmen: "Äpplet besprutas med gift- det är äckligt- Oekologiskt. Nästan all mat är oekologisk. Du dör inte knall och fall av gifterna. Men forskarna oroas. Detta händer över hela planeten. Bina blir färre. Detta är sjukt, hur får vi stopp på det här vansinnet? Ät ekologiskt! Kaffe och bananer är tokbesprutade, och så mjölk och kött, och vindruvor, och potatisen. Varje ekovara är ett steg mot en friskare planet, är justare mat."  Tyvärr svartmålas även det svenska jordbruket. Äpplen kanske från Österlen, nästan all mat, över hela planeten, sjukt, vansinnigt, Mjölk och kött nämns mellan bananer och vindruvor...
 
Naturskyddsföreningen borde faktiskt vara skamsen över att sammankoppla sin negativa bild av jordbruk i andra länder med det svenska jordbruket med världens strängaste miljö- och djurskyddslagar.  Jag reagerar också emot ordet "oekologiskt" som benämning på det svenska jordbruket. Det är märkligt att ett odlingskoncept fått ta monopol på ett begrepp, ekologi = läran om samspelet i naturen. Och att detta koncept sedan börjar kalla andra odlingskoncept, t ex Sveriges jordbruk med sina stränga miljö- och djurskyddslagar, för "oekologiskt" = "icke miljövänligt". Det finns naturligtvis inget rent "ekologiskt jordbruk", allt jordbruk innebär stora ingrepp genom plöjning, harvning, ogräsbekämpning, gödsling osv. "Ekologiskt jordbruk" (Organic) är ett radikalt miljöalternativ med för- och nackdelar, men det vanliga miljövänliga svenska jordbruket är faktiskt ett rätt likvärdigt miljöalternativ fast med lite andra för- och nackdelar.

Min kritik gäller alltså att SNF likställer produktionen av mjölk och kött från det svenska jordbruket med bananer och kaffe mm från det tropiska jordbruket, där kemikalieanvändningen ofta är hög. Håll isär kritiken mot importmaten, som oftast produceras med betydligt sämre miljö- och djuromsorg än i Sverige, med den respekt som även SNF borde känna och ge uttryck för vad gäller det svenska jordbruket!

Här mitt recept för att öka konkurrenskraften hos hela det svenska jordbruket, inklusive eko. Och här mitt budskap till Sveriges ekoodlare på deras stämma för några år sedan.

Eko är ett radikalt miljöalternativ. Men även det vanliga svenska jordbruket är ett bra miljöalternativ. Ekos fördelar är främst det blanka nejet till kemiska bekämpningsmedel. Däremot är växtnäringsläckaget från ekojordbruket, särskilt om man jämför per producerat kg, betydligt större än från det vanliga jordbruket p g av att ekojordbruket laddar marken med kväve genom kvävefixerande grödor och ofta stallgödsel samtidigt som man ofta jordbearbetar mer mot ogräs vilket också ger läckage och högre dieselförbrukning.

Mjölken är ett bra exempel där både ekomjölken och den vanliga svenska mjölken är två mycket bra miljöalternativ, men där SNF ensidigt rekommenderar den ena och förkastar den andra. Ekomjölkgårdarna är numera i snitt allt större än de vanliga med besättningsstorlekar på 300, 500 och i några fall över 1.000 kor.

Naturligtvis ska det vanliga miljövänliga svenska lantbruket ständigt utvecklas i resurshushållande riktning. Ett miljöstöd riktat till de som t ex halverar eller mer sin användning av kemiska bekämpningsmedel tror jag skulle göra betydligt mer miljönytta än de flesta andra åtgärder.


Det svenska jordbruket omgärdas av världens strängaste miljö- och djurskyddsregler. Genom att köpa ursprungsmärkt svenskt bidrar man till att sluta kretsloppen och till biologisk mångfald samtidigt som man vet att djuren haft det bra och åkrarna brukas miljöinriktat.
Tyvärr har den svenska mjölk- och köttproduktionen minskat kraftigt de senaste decennierna. Importmaten har fördubblats och står idag för över hälften av de livsmedel vi varje dag konsumerar i Sverige, mest i Europa.

Det behövs därför en nystart för världens bästa livsmedelsproduktion! Det behövs en ny stolthet över hur långt Sverige har kommit för att med modern miljö- och djurvänlig teknik producera mycket bra livsmedel. Matlarmen om multiresistena bakterier från Danmark visar på det svenska miljöjordbrukets stora förtjänster genom låg antibiotikaanvändning, ingen klordoppning och ingen salmonella.

Allra sist, mitt ironiska aprilskämt om hur alltför många tror sig förbättra miljön genom att minska eller lägga ner det svenska jordbruket och hur det får precis motsatt effekt. Och några exempel på hur svårt det kan vara att få fram växtnäring till jordbruket.