söndag, juni 09, 2013

Jordbrukspolitik och LRFs By-satsning och matens pris och eko

Möjligen ger erfarenhet ibland lite överblick..., men inte säkert, så klart.

Jag minns t ex när S-regeringen chockhöjde jordbrukets dieselskatt med 600 mkr vid EU-inträdet, och chock-införde en världsunik handelsgödselskatt på 300 mkr. Bönderna skulle betala en del av det EU-medlemskap som så skulle gynna dem, var motivet. Eftersom 1990 års radikala avregleringspolitik - som skulle knäckt det svenska jordbruket - ju upphörde med EU-medlemskapet.

Jag minns när LRF och Centerpartiet 2004 lyckades förmå Göran Persson att återbetala de 600 miljonerna i dieselskatt till jordbruket! Jag minns inte M och FP i den kampen.

Jag minns smärtsamt när Maud Olofsson kom till C:s riksdagsgrupp och hade förlorat kampen med Reinfeldt och Borg, jordbrukets återbetalning av dieselskatt skulle nästan helt tas bort till 2015. Jag som trott att detta var otänkbart. Senare togs handelsgödselskatten dock bort, trots protester från M och FP. Bra jobbar där av Maud, Eskil m fl i C-toppen.

Nu har Sverige förhandlat om sin EU-avgift. Statsminister prioriterade fortsatt svensk rabatt på avgiften och fick egenom en hel del efter ett skickligt regisserat "spel" med EU-kommissionen. Ett samspel som kommissionen för med alla medlemsländer.

Dock innebar resultatet att återföringen av landsbygdsstöd till Sverige minskar i betydande utsträckning, med ett antal 100 mkr. Centerpartiet lyfte denna förhandlingsfråga, men mot M, FP och även S förlorade man.

Nu har Sverige möjligheten att öka landsbygds- och miljöstödet med egna medel  med ca 500 mkr, mera tillåts ej. Centerpartiet (Åsling och Erlandsson m fl) och LRF slåss nu för detta, liksom LRF m fl.. Låt mig avslöja att matchen blir mycket tuff, se bara historiken ovan.

..............................................................................

LRF satsar nu på att i Stockholm och i andra städer/platser erbjuda butiker/marknadsplatser där lantbrukare kan sälja sina matprodukter, under logotypen "By".

Jag är betänksam. Jag minns när LRF under min styrelsetid öppnade en livsmedelsbutik vid Sergels torg, för att nå Stockholmarna med svensk mat. Den var en pålitlig förlustaffär och höll ut i några år.

Det är möjligt att konceptet nu är lite annorlunda och att det finns mer lokalproducerade produkter att marknadsföra. Men min prognos är tyvärr att konceptet kommer att kosta mer än det smakar. Hoppas verkligen att jag får fel.

..................................................................................

Min sista fundering har koppling med den förra. Sverige och LRF har ju sedan länge satsat på affärsídén världens bästa djurskydd och miljöskydd vad gäller matproduktion, vilket ju ofrånkomligen också ger effekten världens dyraste mat.
Trots återkommande helgonförklaringar har den inte lyckats något vidare, eftersom matproduktionen i Sverige sedan dess minskat mest i Europa.

Visst finns det alltid köpstarka grupper och konsumenter som vill betala mer för mat som håller höga miljö- och djurskyddskrav och/eller är ekoproducerad osv. De kan drivas av god ekonomi och/eller stor övertygelse. För de svenska konsumenter i sin helhet betyder dock matens pris mycket och är priset 30 eller 60 procent dyrare eller mer väljer de flesta de billigare alternativen. Även det merpris på kanske 10 procent som svensk mat betingar gentemot importmaten gör att många väljer importmat.

Priset på mat spelar en stor roll när konsumenter väljer har jag allt mer insett med åren. Dyrare mat kan nå en stor nisch med människor som vill prioritera närproducerat och höga miljö- och djurskyddskrav och ekproducerat osv. Men är priset 30-60 procent dyrare, som för ekomaten, faller de allra flesta barnfamiljer och andra konsumenter bort som målgrupp.

Jag anser att det mycket trist när konsumenter väljer importmat istället för närproducerad mat från Sverige. Skulle man i högre utsträckning välja närproducerat från Sverige om de svenska miljö- och djurskyddskraven till en del anpassas till regelverken i EU så tycker jag att det är bättre än nedläggning. Grisföretagarna har just föreslagit en del anpassningar och jag tror att det är nödvändigt att ta steg i den riktningen. Det svenska lagkravet på att även kor i modern lösdrift måste ut på bete några månader varje år borde också tas bort.

Min övertygelse är att ska vi kunna öka den svenska matproduktionen så kan inte maten kosta alltför mycket mer än importmaten från Danmark och Tyskland m fl liknande länder. Priset har betydelse!

Merkostnaderna bör därför sänkas genom en översyn av miljö- och djurskyddsregler, grundbultarna kvar liksom Sverige i fortsatt världs- och EU-tät, men en del regler anpassas på enskilda punkter i EU-riktning.

Utöver de merkostnader som svensk klimat och svenska miljö- och djurskyddsregler ger upphov till så ökar kostnaderna med ytterligare 30-60 procent om man också övergår till ekoproduktion. I varje fall är merpriset för ekomaten så stor enligt ekonomerna på SLU/Lunds universitet.

Många engagerade lantbrukare som satsar på närproducerat och på att sälja själva genom olika kanaler väljer också att Krav-certifiera sig. Det gör att deras produkter blir betydligt dyrare. Utöver merkostnaden för de svenska klimat- och djurskyddsförutsättningarna på kanske 10 procent tillkommer kostnader för den småskaliga tillverkningen och försäljningen på kanske 10-20 procent och sedan ekokraven på ytterligare 30-60 procent.

Det här är rätt många procent tillsammans. Jag är rätt övertygad om att det viktigaste på marknaden för dessa eldsjälar - och deras kunder - är att deras mat är närproducerad från Sverige och gärna kanske länet, samt att den är småskaligt tillverkad. Jag tror att många av de som ovanpå det lägger på ytterligare merkostnader genom ekokonceptet därmed höjer priset till sådana nivåer att köpmotståndet för stora grupper blir alltför högt.

Naturligtvis ska de som vill betala för ekokonceptet kunna göra det genom ett tillräckligt stort utbud.

Priset spelar dock i längden en betydande roll för konsumters val av mat. Skulle jag satsa på att att sälja t ex nötkött, mjölk, ost eller annat genom småskalig tillverkning och regional marknadsföring skulle jag nöja mig med merkostnaderna genom strängare svenska lagkrav och den dyrare tillverkningen, men avstå från att tillföra ytterligare betydande merkostnader genom ekokonceptet.