måndag, juni 22, 2015

får och lamms skräck och lidande när vargen attackerar - hur kan djurvänner acceotera det?

Jag ser ett hemskt foto från en fårlada där 10-15 lemlästade får- och lammkroppar ligger blodiga, ihjälbitna och utspridda.

Jag får inte ihop det att många djurvänner accepterar att vargen dödar massor av skräckslagna får och lamm. Gäller djurskydd bara människors skötsel av djur, inte rovdjurs massdödande?

 Genom att rovdjur accepteras i bygder med levande lantbruk, t ex får och lamm, så kommer många får och lamm att dödas under fruktansvärd skräck och stress, när vargen biter ihjäl ett efter ett av de försvarslösa djuren. De politiker som beslutar att vargen ska finnas i dessa bygder har naturligtvis ett ansvar för dessa djurs lidande.

Jag menar att eftersom husdjur omfattas av en så rigorös djurskyddslagstiftning, de får inte fara illa, så blir det märkligt när acceptansen av rovdjur i bygder med får och lamm leder till lidanden för dessa över alla gränser nu och då. Argumentet att eftersom "djur äter varandra" ( dock inte får vargar, vad jag vet) så får massdödande av får och lamm accepteras när rovdjur accepteras i får- och lammbygder. Jag accepterar inte detta fårlidande som fotot visar, men noterar att många djurvänner uppenbarligen gör det.

Djur är inte människor men får och lamm är husdjur vilkas välmående och trygghet människor har ansvar för, både bonden men även de politiker som tillåter rovdjur i samma områden. Jag tycker att politiker som kräver att får och lamm ska vara trygga och må bra på sina betesmarker visar dubbelmoral när man accepterar rovdjur som ibland dödar många får och lamm under skräck och ångest.

Jag är mycket tveksam till att rovdjuren finns i bygder med levande jordbruk och där får och lamm betar. Jag kan inte försvara de lidanden och den skräck som dessa djur utsätta för när vargen dödar dem ett efter ett.

Lönsamheten är bräcklig i lammuppfödningen. Med rovdjur runt knuten krävs kostsamma och fortlöpande insatser för stängsel och vaknätter med mera. Alltfler uppförare slutar, betsmarkerna växer igen och Sverige kan återgå till vad det en gång var, ett skogrikt land med mycket rovdjur. Skillnaden är ett fåtal allt större städer som miljövännerna ibland kan lämna för att njuta av vildmark och rovdjur i ett orört landskap.